SFH

FRÅGOR & SVAR

 Högkänslighet eller AD(H)D?

Många människor som idag betraktar sig som högkänsliga har länge levt med diagnosen AD(H)D (uppmärksamhetsstörning/ hyperaktivitet). Många har ordinerats läkemedel som inte alls har fungerat, som har gett biverkningar, gjort dem djupt deprimerade … Den amerikanska psykologen Elaine Aron påstår att högkänslighet ofta förväxlas med AD(H)D, främst därför att barn med svårigheter i skolan liksom vuxna som är överstimulerade eller har problem med anpassning ofta får just den diagnosen. Enligt Elaine Aron finns det mycket som skiljer de båda dragen åt, men också flera likheter som alltså kan leda till förväxling.

Temperamentforskare tror att många människor med AD(H)D är just vad Elaine Aron kallar högkänsliga. De tycks impulsiva och lättdistraherade, etc. därför att de är kroniskt överstimulerade, i klassrummet, i hemmet, med teve, datorspel, syskon … Här är det viktigt att förstå hur det verkligen förhåller sig eftersom ”behandlingen” inte är densamma. Situationen kompliceras också av att det finns två sorters AD(H)D: den ”impulsiva”, som är vanligare hos pojkar och män, och den ”lättdistraherade”, som är vanligare hos flickor och kvinnor. Båda kan leda till fel diagnos när den underliggande orsaken i själva verket är kronisk överstimulering på grund av känslighet. Och kanske det är mer socialt accepterat för en överstimulerad högkänslig pojke att bli rastlös och uppspelt snarare än tillbakadragen, tyst eller drömsk i ett hörn, vilket ofta är fallet med en högkänslig överstimulerad flicka.

För Elaine Aron är det viktiga testet om personen kan hålla koncentrationen uppe i en tyst miljö eller inte. De flesta människor med AD(H)D saknar den förmågan medan de flesta HSP har utmärkt koncentrationsförmåga så länge de inte blir överstimulerade. Därför är den främsta ordinationen för högkänsliga personer att minska stimulering och andra orsaker som kan leda till att de blir uppjagade eller stressade.

 

Vad betyder HSP?

Ofta används förkortningen HSP felaktigt för att beteckna det medfödda personlighetsdraget högkänslighet. HSP står för Highly Sensitive Person eller högkänslig person. Det engelska begreppet myntades år 1991 av den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron och syftar alltså på en person född med ett särskilt personlighetsdrag, såsom Elaine Aron beskriver det i sin bok Den högkänsliga människan. HSP är således inte en benämning på själva personlighetsdraget (inte heller på en sjukdom eller ett syndrom). Alltså är det missvisande att säga att man har HSP, är en person med HSP, är en HSP-person eller en HSP-människa. Däremot kan man säga att man är en HSP eller varför inte använda den redan väletablerade svenska termen högkänslig person eller bara högkänslig?

 

Vad är det för skillnad på känsliga och högkänsliga människor?

Det finns många människor som är extra eller särskilt känsliga (sensitiva), lättrörda, sårbara, medkännande, empatiska, omtänksamma, etc. Därmed inte sagt att dessa personer nödvändigtvis är högkänsliga (även om många av dem tror det). Också högkänsliga personer har ovannämnda sidor men de har dessutom ett känsligare nervsystem och en hjärna som fungerar aningen annorlunda: de kan inte filtrera yttre stimuli på samma sätt som andra och är således ”högreceptiva”. De noterar fler detaljer som de reflekterar över och bearbetar på ett djupare plan. Detta medför en mängd ovärderliga egenskaper men det leder också till att högkänsliga personer lätt blir överstimulerade och/eller överväldigade. Då blir de allt annat än medkännande och omtänksamma och vill helst dra sig undan och bli lämnade ifred.

 

Går högkänslighet att behandla?

Nej, högkänslighet i sig är ingenting man ens behöver behandla eftersom det inte rör sig om någon sjukdom. Högkänslighet är inget annat än ett medfött personlighetsdrag, en biologisk egenskap bland många andra egenskaper och förmågor, men som kan innebära vissa konsekvenser för det dagliga livet. Ju mer du läser och lär om din känslighet desto bättre lär du känna dig själv och desto lättare lär du dig sätta gränser och undvika situationer som inte är bra för dig. Det finns ingenting som säger att en högkänslig person som växer upp i en förstående miljö löper större risk än andra att få problem. Däremot, om ett högkänsligt barn inte hanteras på rätt sätt är risken större att han eller hon som vuxen blir deprimerad eller orolig.