SFH

FORSKNING

Har du information – eller frågor – om forskning på högkänslighet, så kontakta Yolanda Hedberg som är SFH:s ansvarig för vetenskap och forskning: forskningsbevakning@hspforeningen.se

 

Ny! Cater, Kaaryn, The Impact of Sensory Processing Sensitivity (SPS) on Tertiary Learning and Teaching, 2017.

25 högkänsliga konststudenter som slutförde studien, utvald utifrån 179 studenter, tyckte att information om högkänslighet borde ges till samtliga studenter vid utbildningens start (högre utbildning såsom högskola/universitet), samt att lärare och mentorer borde få utbildning om högkänslighet. De upplevde inte bara information som användbar, utan som en positiv vändpunkt i deras liv.

Hela studien: http://infonomics-society.org/wp-content/uploads/ijtie/published-papers/volume-6-2017/The-Impact-of-Sensory-Processing-Sensitivity-SPS-on-Tertiary-Learning-and-Teaching.pdf

 

Ny! Stefan Lindsay, Julie, The Highly Sensitive Teacher: Sensory-Processing Sensitivity, Burnout, and Self-Efficacy in Urban Public School Teachers, 2017 (Dissertation).

Utifrån 114 lärare som undervisade på alla nivåer (grundskola upp till gymnasium) i socioekonomiskt utsatta områden (USA), studerades 7 lärare närmare, då dessa var högkänsliga. Högkänsligheten tillförde en ökad risk för burn-out och stress. De mest stressfulla momenten i arbetet var många arbetsmoment samtidigt samt problem med kollegor. Studiedeltagarna upplevde att de blev mindre stressfulla i och med att de lärde sig om sin högkänslighet.

Hela studien på: http://escholarship.org/uc/item/7m76t4jk#page-1

 

Ny! Andresen, Maike, Goldmann Paul & Volodina, Anna, Do Overwhelmed Expatriates Intend to Leave? The Effects of Sensory Processing Sensitivity, Stress, and Social Capital on Expatriates’ Turnover Intention, 2017.

En studie på personer som har flyttat utomlands (t.ex. arbetskraftsinvandrare). Det visade sig att dessa är oftare högkänsliga (1 av 4) jämfört med resten av befolkningen (1 av 5). Dessutom påverkas de lättare av stress och kan vela flytta från en arbetsplats lättare, om de upplever stress. Studien gjordes på 311 personer som har varit minst 6 månader i det nya landet. Stressreducerande åtgärder rekommenderades, om arbetsgivaren skulle vilja behålla en värdefull medarbetare.

Hela studien på: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/emre.12120/full

 

Ny! Braem, Maya, Asher, Lucy, Furrer, Sibylle, Lechner, Isabel, Würbel, Hanno & Melotti, Luca, Development of the “Highly Sensitive Dog” questionnaire to evaluate the personality dimension “Sensory Processing Sensitivity” in dogs, 2017.

En stor studie på 3647 enkäter om hundarnas högkänslighet, ångest, mm., som analyserades noggrant med olika metoder. Huvudslutsatsen är att högkänslighet för hundar verkar också genetiskt orsakad och att den delvis är oberoende av ångest, andra tillstånd och miljöfaktorer. Observationerna i studien stämmer väl överens med det som man har observerat för högkänsliga människor.

Hela studien: http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0177616

 

Elham Assary; Michael Pluess, Handbook on Positive Development of Minority Children and Youth, kapitel i boken Positive Development of Minority Children av N.J. Cabrera och B. Leyendecker, 2017

Ofta utgick man inom utvecklingspsykologin ifrån en modell som kallas stress-sårbarhetsmodellen som betyder att negativa erfarenheter leder till negativa resultat bara för personer som är särskilt sårbara, t.ex. på grund av personlighet eller gener. Barn utan sådan sårbarhet skulle därför inte påverkas negativt av negativa erfarenheter. Den modellen kan dock inte förklara varför personer reagerar så olika på positiva influenser. Under de senaste 10 åren har flera teorier utvecklats som förklarar dessa individuella skillnader i miljö-känslighet, bl.a. differentiell känslighetsteorin (differential susceptibility theory), biologisk kontext-känslighet (biological sensitivity to context) samt sensorisk bearbetningskänslighet (högkänslighet). Dessa koncept baseras på att individuella skillnader i respons till miljöinfluenser reflekteras i en generell och individuell känslighet. En generell känslighet reglerar både negativa och positiva miljöinfluenser. Empiriska studier tyder på att individuella skillnader i miljö-känslighet skulle kunna förklara variationen i välmåendet av utsatta barn, men även variationen i respons till stödinsatser. Att använda ett perspektiv av individuella skillnader i generell miljö-känslighet kommer hjälpa forskare, politiker och terapeuter att bättre förstå och främja positiv utveckling och välmående för utsatta barn.

Kommentar: Konceptet om differentiell känslighet betyder främst för högkänsliga personer att högkänslighet kan och ska ses som en för- och nackdel, beroende på om miljön är stödjande eller stressande. Detta gäller speciellt barn. Enligt det konceptet drabbas högkänsliga personer hårdare av negativa upplevelser, men kan samtidigt vinna mer genom olika stödinsatser.

Kapitlet finns här: https://www.researchgate.net/publication/313451031_Handbook_on_Positive_Development_of_Minority_Children_and_Youth

Relaterad till detta är även detta bokkapitel: Jay Belsky; Michael Pluess, Differential Susceptibility to Environmental Influences, kapitel i boken Developmental Psychopathology av D. Cicchetti, tredje upplaga. NY: Wiley, 2016.

 

Ny! Grim, Katarina, Högkänslighet och förändrade medvetandetillstånd under flyt-REST, 2016 (Magisterexamen).

En studie på 57 psykologistudenter, som delades in utifrån deras grad av högkänslighet, som undersöktes på hur metoden ”Flyt-REST”, en metod för bl.a. stressreduktion, kunde påverka dem.

Huvudupptäckten var att de högsensitiva upplevde förändrade medvetandetillstånd i signifikant högre grad och att de även i signifikant större utsträckning upplevt absorption, ångest och mystiska upplevelser innan flyttanksupplevelsen.

Hela studien: http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:1046534/FULLTEXT01.pdf

 

Homberg, Judith R., Schubert, Dirk, Asan, Esther & Aron, Elaine N.Sensory processing sensitivity and serotonin gene variance: Insights into mechanisms shaping environmental sensitivity, 2016.

Det är möjligt att den här studien skulle kunna förklara varför högkänslighet finns: en genetisk förändring av serotonin-genet (5-HTTLPR). Flera studier behövs för att förstå sambandet. Både högkänslighet och 5-HTTLPR är associerade med förhöjd aktivitet i hjärndelar för medvetande, emotional medvetande och reflektion.

Kort sammanfattning på: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0149763416304754

 

Jagiellowicz, J.; Aron, A.; Aron, E. N., Relationship between the temperament trait of sensory processing sensitivity and emotional reactivity. Social Behavior and Personality 2016, 44 (2), 185-200.

Den här studien undersökte om högkänslighet och barndomskvaliteten påverkar hur någon reagerar mot emotionella stimuli. Högkänsliga deltagare reagerade starkare och snabbare mot emotionella bilder, speciellt positiva bilder, jämfört med icke-högkänsliga deltagare. Detta stämde i synnerhet för sådana högkänsliga deltagare som hade en bra barndom: de berördes mycket av positiva bilder. Studien baseras på 96 deltagare.

Studien finnas att läsa här (inte fri tillgänglig): https://www.sbp-journal.com/index.php/sbp/article/view/5052

 

Brindle, K., Moulding, R., Bakker, K., & Nedeljkovic, M., Is the relationship between sensory-processing sensitivity and negative affect mediated by emotional regulation? Australian Journal of Psychology 2015, 67 (4), 214-221.

Den här studien har undersökt om och hur högkänslighet hänger ihop med ångest och depression. Den hittade ett samband som kunde delvis förklaras med avsaknad av acceptans för negativa känslor och dålig emotionsreglering för den del av högkänsliga studiedeltagare som visade en ökad tendens för ångest och depression. Författarna föreslår därför att terapeuter ska fokusera på att öva emotionsreglering och öka acceptansen för negativa känslor hos högkänsliga patienter. Studien är inte nödvändigtvis giltig för alla högkänsliga, då den baseras på 157 första års psykologistudenter i Australien.

Finns på (inte fri tillgänglig): http://onlinelibrary.wiley.com.proxy.kib.ki.se/doi/10.1111/ajpy.12084/abstract

 

Rebecka Karlström & Gabriella Nelson, En kvantitativ studie av personlighetsdraget högkänslighet och dess relation till interpersonell anknytning (Kandidatuppsats)

Studien undersökte om det kan finnas ett samband mellan anknytning till föräldrar och högkänslighet. Även om det fanns en skillnad, så kan det dock inte dras några säkra slutsatser från studien.

Studien finnas att läsa här : http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=5471771&fileOId=5471858

 

Rosalinde Brongers, Livskvalitet hos högkänsliga personer: en studie om högkänslighet, självmedkänsla och personlighet (Kandidatuppsats)

Den här enkätstudien gjordes med 111 medlemmar av vår SFH-förening. Den viktigaste slutsatsen var att utövandet av självmedkänsla kan bidra till att aktivt öka graden av livskvalitet för HSP. Det fanns en rad andra samband, som delvis var oväntade med tanke på annan litteratur, men det är också tveksamt om långtgående slutsatser kan dras från en så liten enkätstudie.

Studien finnas att läsa här : http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:787955/FULLTEXT01.pdf

 

Anna-Malin Gudmundsdottir & Hanna Hellquist, Högkänslighetens spektrum: En kvalitativ studie om behandlarens upplevelse av högkänslighet hos ungdomar samt den högkänsliga människans upplevelse av sitt karaktärsdrag (Kandidatuppsats)

Det här är en mindre intervjustudie (12 intervjuer) med flera behandlare och fyra medlemmar av SFH-föreningen. Hos båda målgrupperna framkom det att de negativa faktorerna med en högkänslighet är mer framträdande för omgivningen. En oförstådd högkänslighet riskerar att få andra förklaringar då en överstimulering är det som syns utåt. Om högkänsligheten kan hanteras blir dock de positiva aspekterna såsom ett djupt bearbetande av stimuli en tillgång. Det är först vid trygga förhållanden som detta karaktärsdrag kan visa sig fullt ut. Slutligen framkom ett samband mellan högkänslighet och könsroller i hur högkänsligheten uttrycks och hanteras.

Studien finnas att läsa här : https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/38020/1/gupea_2077_38020_1.pdf

 

Evelina Svärling & Ulrika Valinger, Finns det samband mellan luktkänslighet och risktagande, riskbedömningar och riskmedvetande? (Examensarbete)

Studien var en korrelationsstudie med 20 deltagare. Inga signifikanta samband framkom gällande luktkänslighet och risktagande, riskbedömning eller riskmedvetande.

Studien finnas att läsa här : http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:895706/FULLTEXT01.pdf

 

Meike Slagt, Judith Semon Dubas, Jaap J. A. Denissen, Maja Deković, Marcel A. G. van Aken, Personality Traits as Potential Susceptibility Markers: Differential Susceptibility to Support Among Parents

Det här är en stark (longitudinal studie över tid av 288 familjer) studie (på engelska) som undersökte olika temperament och hur de påverkade hur föräldrar reagerade på sina tonåringar. Även om högkänslighet inte undersöktes själv, så visade resultaten att det var troligtvis den som spelade mest roll för att föräldrar var mer medvetna och mottagliga.

Studien finnas att läsa här (inte fri tillgänglig): http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jopy.12091/epdf

 

E.N. Aron, A. Aron & J. Jagiellowicz: Sensory Processing Sensitivity: A Review in the Light of the Evolution of Biological Responsivity

Den här sammanfattningsartikeln (på engelska) som publicerades 2012 i tidskriften ”Personality and Social Psychology Review” kan anses vara den nyaste och mest omfattande översiktsartikeln om högkänslighet. Tyvärr är den inte fritt tillgänglig för alla.

Den finns på http://psr.sagepub.com/content/16/3/262.short.

 

Bianca P. Acevedo, Elaine N. Aron, Arthur Aron, Matthew-Donald Sangster, Nancy Collins & Lucy L. Brown: The highly sensitive brain: An fMRI study of sensory processing sensitivity and response to others’ emotions

Den här vetenskapliga studien (på engelska) publicerades av en grupp forskare, däribland Elaine Aron, i Juli 2014. Det är den första studien som undersöker högkänsliga personer med hjälp av hjärnskanning. Högkänsliga personer visade högre aktivitet än icke-högkänsliga i hjärnområden som står för medvetenhet, känslighet/gensvar, empati, samt planering av handlingar, när de tittade på bilder av sin partner eller glada ansikten.

Studien finns öppen tillgänglig på: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/brb3.242/full

 

M. Pluess & I Boniwell, Sensory-Processing Sensitivity predicts treatment response to a school-based depression prevention program: Evidence of Vantage Sensitivity

Finns på: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0191886915001737

M. Pluess, Vantage Sensitivity: Environmental Sensitivity to Positive Experiences as a Function of Genetic Differences

Finns på: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jopy.12218/abstract

Dessa två artiklar (på engelska) som publicerades 2015 och 2016 beskriver de stora fördelar av högkänslighet när det gäller att uppleva positiva miljöintryck, att gynnas av stödinsatser, samt när det gäller att genomföra en bra behandling för depression. Icke-högänsliga personer har mycket sämre chanser att bli bättre av vanliga behandlingar (t.ex. kognitiv beteendeterapi, kbt), stöd, och förebyggande åtgärder mot depression. Huvudförfattaren Michael Pluess (University of London) föreslår att psykologer ska testa högkänslighet först för att kunna anpassa sina behandlingar. Dessutom försöker Michael Pluess förklara att högkänslighet innebär stora fördelar, inte enbart nackdelar, och därför överlevde evolutionen och behövs i ett samhälle.

 

Charlotte Booth, Helen Standage & Elaine Fox: Sensory-processing sensitivity moderates the association between childhood experiences and adult life satisfaction

Den här studien (en enkätstudie med 185 deltagare, på engelska) kom fram till att negativa barndomsupplevelser påverkar högkänsliga mer negativt än icke-högkänsliga. Det visar sig i att de är mindre nöjd med sitt liv som vuxna. Den omvända situationen – att positiva barndomsupplevelser resulterade i ett nöjdare vuxenliv – fanns dock inte för högkänsliga jämfört med icke-högkänsliga. Studien kan dock inte dra några entydiga slutsatser, då den baseras på självrapportering, och högkänsliga skulle kunna rapportera betydligt mer kritiska och komma ihåg upplevelser bättre jämfört med icke-högkänsliga deltagare (något som är mycket troligt).

Finns (fri tillgänglig) på: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S019188691500464X

 

N. Lutvica, Den högkänsliga personens hälsa och koppling till naturen (Examensarbete)

Enkätstudien visade att individer som är mer högkänsliga värderar naturen högre, samt grubblar och reflekterar mer kring sig själva, än mindre högkänsliga personer.

Studien finns på: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:836720/FULLTEXT01.pdf

 

M. Lindholm, Högkänslighet hos musiker (C-uppsats)

Enkätstudien visade att det finns en signifikant skillnad mellan musiker och icke-musiker i avseende på högkänslighet. Vilket innebär att musiker är mer högkänsliga än icke-musiker. Studien visade även att kvinnliga musiker och manliga musiker inte skiljer sig åt i avseende på högkänslighet.

Studien finns på: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:853097/FULLTEXT01.pdf

 

Cooper, Tracy M., The integral being: A qualitative investigation of highly sensitive persons and temperament-appropriate careers, 2014 (Dissertation)

Finns det perfekta jobbet för högkänsliga? Svaret på den här frågan kan inte komma från denna avhandlingen, som enbart intervjuade 35 personer, men det framkommer intressanta delobservationer. Bland annat vilka faktorer som är viktiga för att en högkänslig person ska trivas på jobbet. Nio viktiga faktorer har identifierats: Empati, barndomens påverkan, om man tar hand om sig, ett rikt inre liv, kreativitet, hög sensationssökning, en sociologisk perspektiv, arbetserfarenhet och personlig utveckling.

Hela avhandling finns på: https://search.proquest.com/openview/382e4628f7bc7f6b73e3dd93147e7452/1?pq-origsite=gscholar&cbl=18750&diss=y

 

Det finns många studier som försöker titta på om högkänsliga barn påverkas enbart negativt av miljön eller om de kan påverkas positivt av en positiv miljö och negativt av en negativ miljö. Det vill säga att högkänsliga människor, beroende av deras anknytning till föräldrarna, andra upplevelser under barndomen, och andra miljöfaktorer, återfinns både bland de mest utsatta och de mest friska människor i samhället. Ett sådant koncept kallas ”differential susceptibility” på engelska, medan konceptet som utgår från enbart negativ påverkan kallas ”diathesis-stress model”. De flesta studier pekar på att högkänsliga påverkas mer av andra människor, men åt båda håll (positiva och negativa), dvs. ett stöd för ”differential susceptibility”. Huruvida studien kommer fram till antingen ”differential susceptibility” eller ”diathesis-stress model” beror bland annat på vilka personer, vilka exakta frågor, och hur många personer man studerar. Därför skiljer sig studieresultaten åt. Här redovisas ett antal nya studier inom de områden:

 

Weeland, Joyce, Van den Akker, Alithe, Slagt, Meike & Putnam, Samuel, Perception is key? Does perceptual sensitivity and parenting behavior predict children’s reactivity to others’ emotions? 2017

Studien säger att personlighetsdrag visst spelar en roll på hur man reagerar på miljöfaktorer – både negativt och positivt (“differential susceptibility”). Det som är viktigt för detta är att man noterar / förnimmer något (perceptual sensitivity).

Sammanfattning av studien på: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022096517300188#!

 

Rioux, Charlie, Castellanos-Ryan, Natalie, Parent, Sophie, Vitaro, Frank, Tremblay, Richard E., & Séguin, Jean R., Differential susceptibility to environmental influences: Interactions between child temperament and parenting in adolescent alcohol use, 2016.

Studiens slutsats är att impulsiva barn hade högre risk för alkoholmissbruk, om de hade föräldrar som utövde tvång, medan impulsiva barn hade lägre risk för alkoholmissbruk om föräldrarna hade bra strategier. Det stödjer alltså ”differential susceptiblity” modellen.

Sammafattningen av studien på: https://www.cambridge.org/core/journals/development-and-psychopathology/article/differential-susceptibility-to-environmental-influences-interactions-between-child-temperament-and-parenting-in-adolescent-alcohol-use/E087766F3EF5D13B3485D83FD1365C14

 

Booth, Charlotte, Standage, Helen, & Fox, Elaine, Sensory-processing sensitivity moderates the association between childhood experiences and adult life satisfaction, 2015

Studien gjordes på 185 vuxna människor. De högkänsliga som hade negativa barndomserfarenheter kände sig mindre nöjda med sina liv som vuxna jämfört med icke-högkänsliga människor. De högkänsliga som hade positiva barndomserfarenheter kände sig lika nöjda med sina liv som vuxna jämfört med icke-högkänsliga människor. Detta stödjer den så kallade ”diathesis-stress” modellen.

Hela studien: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S019188691500464X

 

Lista över viktiga studier (urval):

På svenska

  1. Lutvica, N. (2015) Den högkänsliga personens hälsa och koppling till naturen, Karlstad universitet. Hela studien (pdf) 
  2. Axelsson, A. & Hansson, M. (2013) Högkänslighet – en begränsning eller tillgång i arbetslivet? Högskolan i Borås. Hela studien (pdf)
  3. Gudmundsdottir, A-M. & Hellquist, H. (2014) Högkänslighetens spektrum. En kvalitativ studie om behandlarens upplevelse av högkänslighet hos ungdomar samt den högkänsliga människans upplevelse av sitt karaktärsdrag, Göteborgs universitet. Hela studien (pdf) 
  4. Eriksson, E. (2014) Stress och högkänslighet hos studenter. En jämförande studie mellan kvinnor och män, Karlstad universitet. Hela studien (pdf)
  5. Karlström, R. & Nelson, G. (2015) En kvantitativ studie av personlighetsdraget högkänslighet och dess relation till interpersonell anknytning, Lunds universitet. Hela studien (pdf)
  6. Pehrson, C. (2014) Högkänslig personlighet – barndomens och terapins påverkan, Akademin för SERterapi. Hela studien (pdf)
  7. Eklund Tegar, Nina, Det är svårt att vara mig: Om skolelever som kategoriserar sig som högkänsliga, Umeå universitet 2013. Hela studien (pdf)
  8. Åström Anastassiadis, M, (2013) Att leva med högkänslighet, Stockholms universitet. Hela studien (pdf)
  9. Åslund, Cecilia, Uppsala universitet, ”känslighetsgener”, se punkt 18 under ”På engelska”.
  10. Bongers, Rosalinde, Livskvalitet hos högkänsliga personer: en studie om högkänslighet, självmedkänsla och personlighet, Högskolan Väst 2015. Hela studien (pdf)

På engelska

  1. Bianca P. Acevedo, B., Aron, E., Aron, A., Sangster, M., Collins, N., & Brown, L. (2014) The highly sensitive brain: An fMRI study of sensory processing sensitivity and response to others’ emotions. Brain and Behavior, 4, 580-594. Hela sudien (pdf)
  2. Aron, E. N. (2012). Temperament in psychotherapy: Reflections on clinical practice with the trait of sensitivity. In M. Zentner & R. Shiner (Eds.), Handbook of temperament (pp. 645-670). New York: Guilford.
  3. Aron, E., Aron A., and Jagiellowicz, J. (2012) Sensory processing sensitivity: A review in the light of the evolution of biological responsivity. Personality and Social Psychology Review,16, 262-282. Utdrag ur studien (webb)
  4. Jagiellowicz, J., Xu, X., Aron, A., Aron, E., Cao, G., Feng, T., & Weng, X. (2010) The trait of sensory processing sensitivity and neural responses to changes in visual scenes. Social Cognitive and Affective Neuroscience, 6, 38-47. Hela studien (pdf) (Press release: Stony Brook University)
  5. Aron, A., Ketay, S., Hedden, T., Aron, E. N., Markus, H. R., & Gabrieli, J. D. E. (2010) Temperament trait of sensory processing sensitivity moderates cultural differences in neural response. Social Cognitive and Affective Neuroscience, 6, 38-47. Hela studien (pdf) (Press release: Stony Brook University)
  6. Aron, E., The clinical implications of Jung’s concept of sensitiveness, Journal of Jungian Theory and Practice, 8, 11-43. Hela studien (pdf)
  7. Aron, E. N., Aron, A., & Davies, K. (2005). Adult shyness: The interaction of temperamental sensitivity and an adverse childhood environment. Personality and Social Psychology Bulletin, 31, 181-197. Hela studien (pdf)
  8. Aron, E. N. (2004). Revisiting Jung’s concept of innate sensitiveness. Journal of Analytical Psychology, 49, 337-367. Hela studien (pdf)
  9. Aron, E. N. (2004). The impact of temperament on intimacy and closeness. In The Handbook of Closeness and Intimacy. Eds. D. Mashek and A. Aron (pp. 267-283). Mahwah, NJ: Erlbaum.
  10. Aron, E. N. (2000). High sensitivity as one source of fearfulness and shyness: Preliminary research and clinical implications. In L. Schmidt & J. Schulkin (Eds.), Extreme fear, shyness, and social phobia: Origins, biological mechanisms, and clinical outcomes (pp. 251-272). New York: Oxford University Press.
  11. Aron, E. N. (1996). Counseling the highly sensitive person. Counseling and Human Development, 28, 1-7. (This article contains the HSP scale and its development.)
  12. Aron, E. & Aron, A. (1997). Sensory-processing sensitivity and its relation to introversion and emotionality, Journal of Personality and Social Psychology, 73, 345-368. Hela studien (pdf)
  13. Belsky, J. & Pluess, M. (2009). Beyond diathesis stress: Differential susceptibility to environmental influences. Psychological Bulletin, 135, 885–908. Hela studien (pdf)
  14. Belsky, J. et al. (2009). Vulnerability genes or plasticity genes? Molecular Psychiatry, 14, 746-754. Hela studien (pdf)
  15. Pluess, M., & Belsky, J. (2013). Vantage sensitivity: Individual differences in response to positive experiences. Psychological Bulletin, 139, 901-916. Hela studien (pdf)
  16. Wolf, M., Van Doorn, G. S., & Weissing, F. J. (2008). Evolutionary emergence of responsive and unresponsive personalities. Proceedings of the National Academy of Sciences, 105(41), 15825-15830. Hela studien (webb)
  17. Durbach, L. M (2011) The use of interactive stories to deal with awareness of high sensitivity in middle childhood. Potchefstroom, South Africa: North-West University. Hela studien (pdf)
  18. Åslund, Cecilia (med flera), har funnit genetiska samband, där vissa varianter av vissa gener verkar medföra en högre känslighet för påverkan från den sociala miljön. Diverse publikationer.