Karam, E. G.; Fayyad, J. A.; Farhat, C.; Pluess, M.; Haddad, Y. C.; Tabet, C. C.; Farah, L.; Kessler, R. C. Role of childhood adversities and environmental sensitivity in the development of post-traumatic stress disorder in war-exposed Syrian refugee children and adolescents. 2019.

Här undersöktes 549 barn, som var syriska flyktningar i Libanon och hade mer eller mindre upplevt traumatiska krigshändelser. De undersöktes med avseende på deras högkänslighet, hur trygg deras barndom var i övrigt, samt med avseende på posttraumatisk stress. Posttraumatisk stress kunde förklaras med både krigsupplevelser, högkänslighet samt otrygg barndom i övrigt. Intressant var dock att högkänsliga barn som hade en svår uppväxt drabbades mindre av krigsupplevelser än högkänsliga barn som hade en trygg barndom. Den mest sårbara gruppen för krigsorsakad posttraumatisk stress var alltså högkänsliga barn som hade en trygg barndom i övrigt och utsattes för negativa krigsupplevelser.

Hela studien (inte fri tillgänglig)
 

Goldberg, A. et al., 2018. Sweet and Sensitive: Sensory Processing Sensitivity and Type 1 Diabetes

Följande studie undersökte sambandet mellan diabetes typ 1 och SPS. Hypotesen i studien är att personer som har diabetes typ 1 också skulle kunna ha en sensorisk bearbetningskänslighet. Autoimmuna sjukdomar som diabetes typ 1, anses enligt tidigare forskning bero på genetiska, hormonella och immunologiska samt miljömässiga faktorer. Personer med SPS (sensory processing sensitivity, på svenska sensorisk bearbetningskänslighet vilket är detsamma som högkänslighet) anses vara mer benägna att uppleva den yttre miljön, högre stressnivå samt sjukdomssymtom. De jämförde därav två grupper, en med SPS och en icke SPS. 
 

Som förutspått fann forskarna högre nivåer av diabetes typ 1 hos gruppen personer med SPS. Studien uppmuntrar till att mer forskning behövs, men att föreliggande studie kan se koppling mellan SPS och diabetes typ 1. För personer med SPS behövs det en mer utvecklad forskning kring behandling och vård för målgruppen, samt longitudinell forskning för att utvärdera om SPS är en riskfaktor för utveckling av diabetes typ 1.  

 

Hela studien (inte fri tillgänglig)
 

Samantha E Schulz, Ryan A Stevenson, Sensory hypersensitivity predicts repetitive behaviours in autistic and typically-developing children, 2018.

Den här studien har inte undersökt högkänslighet, men en intressant delaspekt - känslighet för stimuli. Just den aspekt som även utgör ca. en tredjedel av högkänslighetstestet ingår även i en del diagnoser, t.ex. för autismspektrum. Den här studien har undersökt känslighet för stimuli för personer med en autismdiagnos och en kontrollgrupp (utan autismdiagnos) utifrån hur känsligheten kan påverka repititivt beteende, att man vill ha struktur/rutin, att man har "konstiga" intressen eller ovanligt intresse för vissa stimuli - alltså typiska beteenden associerade med autism. Resultaten var även intressanta ur ett högkänslighetsperspektiv, då de visade att autism inte var viktigt för dessa beteenden, utan enbart känsligheten för stimuli. Även personer utan autismdiagnos hade mycket mer av dessa beteenden om de var känsligare för stimuli.

Hela studien (inte fri tillgänglig).

Om du vill veta mer om hur högkänslighet skiljer sig från t.ex. autism, läs mer på forskningssidan om högkänslighet.
 

Grim, Katarina, Högkänslighet och förändrade medvetandetillstånd under flyt-REST, 2016 (Magisterexamen).
En studie på 57 psykologistudenter, som delades in utifrån deras grad av högkänslighet, som undersöktes på hur metoden ”Flyt-REST”, en metod för bl.a. stressreduktion, kunde påverka dem.
Huvudupptäckten var att de högsensitiva upplevde förändrade medvetandetillstånd i signifikant högre grad och att de även i signifikant större utsträckning upplevt absorption, ångest och mystiska upplevelser innan flyttanksupplevelsen.
Hela studien

Brindle, K., Moulding, R., Bakker, K., & Nedeljkovic, M., Is the relationship between sensory-processing sensitivity and negative affect mediated by emotional regulation? Australian Journal of Psychology 2015, 67 (4), 214-221.
Den här studien har undersökt om och hur högkänslighet hänger ihop med ångest och depression. Den hittade ett samband som kunde delvis förklaras med avsaknad av acceptans för negativa känslor och dålig emotionsreglering för den del av högkänsliga studiedeltagare som visade en ökad tendens för ångest och depression. Författarna föreslår därför att terapeuter ska fokusera på att öva emotionsreglering och öka acceptansen för negativa känslor hos högkänsliga patienter. Studien är inte nödvändigtvis giltig för alla högkänsliga, då den baseras på 157 första års psykologistudenter i Australien.
Studien finns här (inte fri tillgänglig):

Anna-Malin Gudmundsdottir & Hanna Hellquist, Högkänslighetens spektrum: En kvalitativ studie om behandlarens upplevelse av högkänslighet hos ungdomar samt den högkänsliga människans upplevelse av sitt karaktärsdrag (Kandidatuppsats).
Det här är en mindre intervjustudie (12 intervjuer) med flera behandlare och fyra medlemmar av SFH-föreningen. Hos båda målgrupperna framkom det att de negativa faktorerna med en högkänslighet är mer framträdande för omgivningen. En oförstådd högkänslighet riskerar att få andra förklaringar då en överstimulering är det som syns utåt. Om högkänsligheten kan hanteras blir dock de positiva aspekterna såsom ett djupt bearbetande av stimuli en tillgång. Det är först vid trygga förhållanden som detta karaktärsdrag kan visa sig fullt ut. Slutligen framkom ett samband mellan högkänslighet och könsroller i hur högkänsligheten uttrycks och hanteras.
Hela studien

M. Pluess & I Boniwell, Sensory-Processing Sensitivity predicts treatment response to a school-based depression prevention program: Evidence of Vantage Sensitivity.
Finns här
M. Pluess, Vantage Sensitivity: Environmental Sensitivity to Positive Experiences as a Function of Genetic Differences
Hela studien
Dessa två artiklar (på engelska) som publicerades 2015 och 2016 beskriver de stora fördelar av högkänslighet när det gäller att uppleva positiva miljöintryck, att gynnas av stödinsatser, samt när det gäller att genomföra en bra behandling för depression. Icke-högänsliga personer har mycket sämre chanser att bli bättre av vanliga behandlingar (t.ex. kognitiv beteendeterapi, kbt), stöd, och förebyggande åtgärder mot depression. Huvudförfattaren Michael Pluess (University of London) föreslår att psykologer ska testa högkänslighet först för att kunna anpassa sina behandlingar. Dessutom försöker Michael Pluess förklara att högkänslighet innebär stora fördelar, inte enbart nackdelar, och därför överlevde evolutionen och behövs i ett samhälle.

Aron, E. N. (2012). Temperament in psychotherapy: Reflections on clinical practice with the trait of sensitivity. In M. Zentner & R. Shiner (Eds.), Handbook of temperament (pp. 645-670). New York: Guilford.

Pehrson, C. (2014) Högkänslig personlighet – barndomens och terapins påverkan, Akademin för SERterapi. Hela studien 

Aron, E., The clinical implications of Jung’s concept of sensitiveness, Journal of Jungian Theory and Practice, 8, 11-43.  Till studien

Aron, E. N. (2000). High sensitivity as one source of fearfulness and shyness: Preliminary research and clinical implications. In L. Schmidt & J. Schulkin (Eds.), Extreme fear, shyness, and social phobia: Origins, biological mechanisms, and clinical outcomes (pp. 251-272). New York: Oxford University Press.

Aron, E. N. (1996). Counseling the highly sensitive person. Counseling and Human Development, 28, 1-7.